I dag skulle Anki på Working Beauty komma och fika med mig. I stället för att åka hit fick hon besöka djursjukhuset. Usch håller tummarna för att allt går bra. Kaffekokaren står ständigt på här så fika kan vi göra när som helst :-).

Satte mig och läste lite bloggar eftersom jag fick fika ensam och då måste jag ju göra lite inlägg. Det är inget personligt och jag menar verkligen att alla får ha sin uppfattning om saker och ting.

KajsaStina har skrivit ett inlägg: "hunden duger inte" som man kan disskuterar i oändlighet.

Ska man omplacera när inte hundarna håller måttet för att gå i avel? Nu skall inte jag sätta mig på några höga hästar för jag har också hundar som inte håller måttet.

Jag har en tik som har sett ut som en torsk, så stort har underbettet varit. Hon går här. Nu är hon 18 mån och har tångbett!!!! Om jag väntar tills hon fyller 4 så kanske hon är korrekt. Men hon är ju så charmig och go. Några är på gränsen till för stora, någon alldeles för snipig och någon är så liten så det är väl frågan om det går att avla överhuvudtaget.

Då kommer ju frågan; skall jag ha dom som sällskapshundar och börja aveln när dessa går ur tiden? Skall jag ha 25 st så jag har en hög att avla på och en hög som inte håller måttet men som värker i hjärtat? Är jag en oseriös "hundhandlare" om jag säljer dom som inte skall avlas på vidare som sällskapshundar?

Nu är jag dessutom en sån där som tror att ingen annan kan sköta om mina hundar. Jag har utrymme för dom och är hemma på heltid vilket inte gör beslutet lättare. Ibland har jag jättesvårt att koppla ihop förnuft och känslor.

Jag går en kurs för Moa Persson i Bedömning och Anatomi. Detta är så nyttigt för en sån som jag! Hon säger såhär; "När man är uppfödare så förbinder man sig att föra rasen framåt. Man får "låna" den under en tid och då är det varje uppfödares förbaskade skyldighet att följa rasstandarden och föra rasen framåt. Tänk på att rasen har funnits i flera hundra år innan den kom till dig och du har fått förmånen att förvalta den under en tid".

Detta satte djupa spår i mig. Det fick mig att tänka till. Det är klart att man älskar dom av hela sitt hjärta, men man kanske ändå inte skall avla på  allt.

Sen är ju jag en känslomänniska och om jag sen klarar av att leva upp till detta är ju en annan sak. Men det tål att tänkas på för det är faktist kloka ord!

Ha en förtsatt bra dag